Genus när det är som allra bäst...

Jag inleder med att säga att jag tipsades om idiotin på Wollinska Fotbollsfruns blogg. Men vi får väl kalla detta för snöbollseffekt, ju fler som reagerar på galenskaper desto bättre. Det som retat upp mig är Magnus Betnérs inställning till föräldraskap och ansvarsfördelning i hemmet.


"- Jag var ärlig och sa som det var - att skaffa barn inte fick inkräkta på mitt jobb. Det stora problemet idag är att män låtsas att barn är lika mycket bådas ansvar. Men om det verkligen var så skulle det inte bli några barn, vi har inte alls samma arbetsbörda som kvinnor har."

Jag tolkar det som att Magnus här anser att hans "ärlighet" gör att han går fri från ansvar. Det enda jag kan köpa i detta resonemang är att hans dåvarande partner visste vad hon gav sig in på, men, ansvaret man tar på sig när man väljer att sätta barn till världen är inte i första hand gentemot varandra som partners, utan mot sitt barn. Vet man på förhand att man inte är villig att prioritera sitt barn före andra saker i livet (detta betyder ingalunda att livet inte ska innehålla andra saker) då tycker jag att man har ett ansvar att för barnets skull vänta till dess att man är redo att acceptera de förändringar ett barns födelse medför. Att Magnus i artikeln uttrycker att "livet blir ett helvete när man får barn" kanske kan ses som en självuppfyllande profetia.

"Problemet idag är att män låtsas att barn är lika mycket bådas ansvar"  - Nej Magnus, problemet idag är att män (och för all del en hel del kvinnor) inte inser att barn är lika mycket bådas ansvar.

Att Betnér sedan tycker att han är jämställd eftersom han inte klär sin dotter i rosa och är emot att det finns en leksaksspis(!) på dotterns dagis är väl bara ytterligare ett tecken på att han inte riktigt förstått den grundläggande könsrollsproblematiken.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0