SusieQ

Söndag är dagen innan mitt liv byter skepnad. Det är dagen då jag kommer på att det är dags att börja göra alla de där sakerna som jag sköt på förra veckan för att A var hos mig. Alltså blir söndagar nästan alltid tvättdagar nuförtiden (ja, jag tvättar just nu, men nej, jag ska inte ha en lång utläggning om min magnifika tvättstuga ännu en gång). Har alltid planerat att göra en massa andra saker också, som att dammsuga, torka golven, måla om möbler, hänga upp tavlor, borra upp krokar, städa ur skåp, men jag hinner ju aldrig det eftersom jag alltid tvättar. Äsch.
Pratade med A på telefon för en stund sedan. Frågade vad hon gör, "Jag lägger pussel. Åtti bitar. Enenklingen fö sessångar". Det ser lite konstigt ut när man skriver det. Det lät för övrigt ganska konstigt också. Men jag förstod vad hon sa, eftersom jag hörde hennes stolta far diktera i bakgrunden. Alltså att hon hade lagt ett pussel med 80 bitar som egentligen var för sexåringar.
Annars då?
- Jag är fortfarande snusfri. Det har gått en vecka nu.
- Har varit på resande fot större delen av denna vecka. Det har varit roligt, men jag blir så trött. Måste skärpa mig där.
- Pratade nyligen med tränaren för Färjestadens damlag. På tisdag blir det säsongsdebut, förutsatt att jag hittar barnvakt.
- Har varit väldigt arg denna veckan. Hänger förmodligen ihop med punkt ett.

Jädrar, nu har jag glömt tvättstugan!!!

Idag slutar jag att snusa! Det kommer att gå alldeles lysande, och om det inte gör det så kommer skälet till misslyckandet att vara vattentätt. Men ack och ve vilken dag det blev!
Det började på bussen in till stan. När vi är nästan framme vid centralstationen hostar Alida till. Jag tittar lite på henne och sätter henne bredvid mig på sätet. Sen säger det Bllurp, och blurp, och blurp, och blurp och blurp. Det enda konstruktiva som jag kommer på att göra när liten sitter där och kräks ner hela bussen är att sträcka fram handen (!) framför hennes mun i ett desperat försök att "fånga" kräkset. Ja inte gick det nåt vidare bra. Framme vid centralstation lastar jag av väskor, vagn och dotter. Busschauffören kliver ur sitt lilla bås och kommer och tar sig en titt på äckelpäcklet. "Det här fixar du va?" säger jag till busschauffören och ger honom en lätt dunk i ryggen.

Så dagen började sådär, och den blev inte så mycket bättre. Eftersom att jag i all hast hade glömt att jag skulle sluta snusa idag så hade jag inte förberett mig med nåt som helst snussubstitut. Inte bra när man sitter med fyra småpojkar och ska ha grupparbete om allvarliga saker. Irritationen växte ju längre dagen led, helt omotiverat såklart. Till slut kunde man faktiskt SE röken pysa ut genom öron och näsborrar. Då bröt vi upp och jag for till apoteket och köpte tabletter. Inom tre minuter var jag from som ett lamm.

Det verkar som att min dotter har tagit ytterligare ett utvecklingssteg. Den berömda "kiss- och bajsåldern" är här. Igår var vi på Öland hos mina föräldrar. Alida fick ett litet frispel när jag inte tillät att hon ritade på mina föräldrars möbler. När ilskan över detta faktum lagt sig kom hon hulkande och snyftande fram och kröp upp i min famn. Vi sitter där o kramas när min mor i ett försök att få Alida på andra tankar utbrister: Snart ska vi äta spagetti och köttfärsås! Min älskade dotter vänder sig då mot mig och mellan hulkningarna väser hon allvarligt: Jag tycker inte om köttfärsås. Jag vill ha bajs.