Nyårsraketer?
Denna första dag på året ägnas i sedvanlig ordning åt att diskutera nyårsraketernas vara eller icke vara. Det har som vanligt varit flera olyckor och ett stort antal tillbud runt om i landet på grund av dessa. Kan man förvänta sig nåt annat? Snarare borde man kunna förvänta sig mer. De allra flesta som skjuter raketer är enligt min egen statistiska och noga kalkylerade beräkning antingen barn/ungdomar eller alkoholpåverkade. En hel del är kanske både och. Ingen av dessa grupper bör hantera krutfyllda, flygande pinnar. Men dem gör det ändå. Och dem har gjort det i alla tider (nåja...men det ligger en lång tradition bakom).
Så vad gör man? Förbud är sällan ett bra alternativ. Det senaste försöket att minska allt pang-pang genom att förbjuda smällare har handlarna och marknaden redan lyckats kringgå genom att baka in smällarna i sådant som rent tekniskt kallas för raketer. Åldersgräns? Ja, det finns ju redan. Man måste vara arton år för att få köpa raketer. Tyvärr verkar inte denna åldersgräns fylla den tänkta funktionen. Åtminstone inte så bra som man kunde önska. Vem det är som brister i den frågan vet jag inte. Håller handlarna på åldersgränsen? Köper kompisar som har åldern inne ut raketer? Eller är det föräldrarna? Ofta är det nog den sistnämnda kategorin. Dem gör det i tron att dem kan kontrollera barnens smällande. En hel del föräldrar är säkerligen också närvarande vid varje avskjutning men ofta så tror jag att denna kontroll naggas i kanten och efterhand åläggs ungdomarna att efter devisen "frihet under ansvar" själva hantera fyrverkerierna.
Den här frågan skulle kunna få en enkel lösning. Förbjud försäljning av nyårsraketer till privatpersoner och låt firandet ske på offentlig plats där säkerhetsföreskrifterna följs och avfyrningen utförs av behörig person. Då minskar vi de risker som fyrverkerier innebär men vi tillåts ändå att avnjuta ett himmelskt skådespel.
Tyvärr skulle vi genom detta riskera att storebrorsmentaliteten tar ett hästkliv över hemmets tröskel. Människans integritet och frihet att fatta egna beslut måste vi värna i varje situation. En klok person sa en gång: "Det är inte alltid beslutet i sig som är det farliga, utan riktningen på det". Det passar bra in här. Om vi förbjuder alla nyårsraketer, vad tänker vi förbjuda nästa gång? Bilkörning? Det innefattar ju också stora risker och skördar människoliv varje år...
Nej, vi får väl helt enkelt fortsätta att mana till försiktighet, kanske skärpa regleringen kring försäljning och avfyrning en aning och sedan hålla tummarna och hoppas på det bästa.
